Året var mer än man kan tro..

Jag fick musik. Jag gick Atmosphere-spelningen. Guarantees upplevdes ståendes bland kamrater i vackert solsken med småregn. Jag fick Sham 69 med en fingalen punkfylla och roligt röj.

Jag fick andra städer och andra sammanhang. Två vändor i Malmö, två-tre till Visby, ett varv i Köpenhamn, samt Uppsala och Stockholm oräkneliga gånger.

Jag fick en grym sommar. Fri från plågan arbete, hade pengar, massor kul att göra, härligt väder, bra musik och underbara vänner.

Jag fick fest. Många roliga kvällar på klubbar med dans eller bara sitta ner och dricka öl i trevligt sällskap. Jag har ölat i bastu, grotta, sjön, hamnen, på klippor, gamla stationshus, jobbet, bakgårdar, parker, från brathak till crustlokaler med läkarstudenter, bögar, civ-snut (jag vet, USCH!), poppare, mainstream, punkisar, wannabes, huliganer, tuffa chicks och helt okända.

Jag fick äntligen respekt av folk vilkas åsikt jag bryr mig om.

Jag fick nya vänner. En arbetskamrat blev oväntat en permanent vän. Byggde upp nåt visst hopp om mänsklighetens godhet när några är så otroligt omtänksamma. Jag fick nya kamrater. Insåg hur jävla bra kamraterna i Gbg är jämfört med vissa andra städer.

Jag fick se segrar och kamper. Arbetsköpare kuvade under en beslutsam fackförening, nazigrupper totalförnedrade och upplösta av effektiv antifa-rörelse, en livlig ockupationsröresle, landsomfattande kampanjarbete för att försvara våra fackliga rättigheter, uppskattat sabotage av biljettrazzior och massor annat. En sak som märkts året igenom – som jag varit glad över att återse – är den starka solidariteten. Den kom tillbaka i ljuset 2008.

Jag fick sorg. Vi förlorade Andrés och vill här citera hans syster: Pallar inte låtsas att det känns bättre nu, för att det gått två månader. För det känns inte bättre, det känns värre. Det är inte mer okej att jag inte får se honom igen, ju mer tiden går. Även Erik försvann och lämnade ett hål i musiken. Kamrater mördas världen över och det kunde ju likaväl varit sverige.

Jag fick helveten och fick uppleva andras. Misshandlar, bråk,  provokationer, alla manliga övertramp: från fula ord till taffsanden till våldtäkt, självmordsförsök, slag på käften av vänner, överdrivna fyllor, okontrollerade knarkintag, rättegångar, mordbränder, vägglöss, djupa depressioner, skitsnack, lögner, problem med boende, familjebråk, social fobi, kontrollerande män, missbruk, häktningar, förstörda förhållanden, egoism, panikattacker och ångest.

2008. Det hände mycket. Och mera. Minns att jag inledde året med hopp om röj, fest, effektiv klasskamp och nya bekantskaper. Jag fick förmodligen det mesta, men det märks inte för allt hade sitt pris..

Dagens låt är tillägnad dom vi förlorat, till er som är kvar och för framtiden.

**********

Dagens låt: Elvis Presley – You’ll never walk alone (lyssna) (text)
When you walk through a storm hold your head up high
And don`t be afraid of the dark.
At the end of a storm is a golden sky
And the sweet silver song of a lark.
Walk on through the wind,
Walk on through the rain,
Tho` your dreams be tossed and blown.
Walk on, walk on with hope in your heart
And you`ll never walk alone,
You`ll never, ever walk alone.

Annonser