september 2009


Jag är så jävla pissed off! Verklighetsfrånvända fucking jävla skitkolumn i Metro tar min energi till ilska. Rubriken är ”Vet unga vad det innebär att jobba?” och redan där hajjar jag att nåt är snett.

Vet den puckade skribenten om du vet vad det innebär att vara likgiltig inför att prostituera sig? Vi får inga pengar från a-kassa eller socialen och föräldrar har inga pengar att låna ut. Det lånas småsummor på 100-500:- från olika vänner som själva går på halvdassiga jobb och sen så stjäl vi. Barnvagnar och cyklar i det mer välbärgade områdena är enklast att sno samt sälja vidare för rätt bra peng (lyckosamma tillfällen kan man tillochmed få ihop hela sin hyra i ett klipp!). Men självklart pallar man heller inte med detta i längden. Och när man tvingas att förnedra sig och söka bidrag så är det som att banka på en ljudisolerad glaskupa med soc sittandes inuti. Soc hjälper inte heller och de kan tvinga en riktigt krypa för varje hundralapp, de kan få en att göra lite vad som helst. I soc klor äger du inte ditt eget liv för fem öre ens.

Sen de jobb man haft.. TACK FAEN ATT MAN FUSKAR! Man blir ju behandlad som en ägodel, som en vara, som en maskin. Inte nog heller med att när man är på jobbet ska man jobba. Det rings tidiga lördagsmorgnar och lediga onsdagskvällar och aldrig får man vara ifred. Man tar tillbaka det man kan av sitt liv genom att sjukskriva sig. Det är ett andningshål från den skiten arbete är. Självklart man vill leva livet – inte jobba livet. Och ja, vi gör chefen en tjänst genom att arbeta. Eftersom chefen tjänar på att vi utför jobbet.

Nej, det går inte att få jobb. Jag sökte i ett år innan det kom någon vart. Där även inkluderat alla typer av en-tvådagars jobb med utdelning av varuprover, reklam osv. Räknas det som att ”ligga på” att kolla platsbanken tre gånger per dag, för att gå vidare till: Academic Work, Student Consulting, Uniflex, Manpower, Eniro jobbsök, Poolia, Adecco, Workey, Merajobb, Letajobb, Careerjet, Storesupport, Framab, ISS mayday och Krogpersonal. Därefter hemsida -> lediga tjänter för: HM, Kappahl, Överskottsbolaget, Rusta, Systembolaget, 7eleven, Pressbyrån, ICA, Hemköp, Willys, Statoil, Max, Burger King, McDonalds, Glitter, MQ, IKEA, Axfood, Stadium, Clas Ohlsson, Elgiganten, SIBA, BR leksaker osv. (detta är dom länkar jag har kvar) Jag kan inte ens se mig dig göra den ansträngningen!

Den dagen du, Hillevi Wahl, tvingas börja med noll på kontot, söka jobb,  leva på en femtedel av vad som är satt som existensminimum, smickra soc – misslyckas, få timmar i snabbmatsindustrin, leva på den lönen med pissiga tider och gigantiskt mycket stress.. Då, ja fucking jävlarns DÅ ska jag komma till dig i kassan och säga att du luktar illa och är värdelös. Och ställa tillbaka frågan: ”Vet du vad det innebär att jobba?”

Annonser

..på riktigt! Skulle chef bli diagnostiserad skulle pillerna ösa ner över chef.

Jag läste nångång, nånstanns att chefer ofta är psykiskt sjuka. Nu ska jag leka hobbypsykolog – detta är för mobbning och roligt så felaktigheter förekommer, allright?

Av de chefer jag hittills haft skulle jag säga att två av dom är mänskliga, dvs. de har förmågan att föra en konversation på sansad nivå (eller så har de bara lämnat personalen ifred) och faktiskt förstå vad man säger. En av mina chefer på McDonalds var som en nickedocka – som ett stort barn, han upprepade bara vad cheferna ovanför beordrade – noll förmåga att fatta egna beslut. Påminner om en svagare version av osjälvständig personlighetsstörning. Vilket satte chef i konflikt med sig själv när överordnade sa en sak och jag sa emot. Chef kände troligtvis stor lättnad när överordnad gav med sig och chef inte behövde säga emot någon mera.

En diagnos vanligt förekommande bland chef är psykopati. Empati och medkänsla är sällan närvarande. Vi kan till exempel se att det finnes ingen ånger över att skrika på personal tills de börjar gråta. Psykopater är erkänt farliga för sin omgivning. Manipulation och lögn är vardag för psykopaten och det används utan skamkänsla. Lögnen ändras lätt och inget är någonsin psykopatens/chefs fel utan det skylls på den drabbade/anställda. En psykopat erkänner inga fel med ett undantag; när det kan leda till egen vinning – hallå! det bara skriker ”chef”! Psykopater kan lära sig förstå att andra har känslor och sociala normer utan att själv kunna känna det. Min nuvarande chef kan exempelvis vara starkt otrevlig och säga riktigt elaka saker för att sekunden senare lägga till ett falskt skratt för att släta över. Här ska även nämnas antisocial personlighetsstörning, som här ihop med psykopati. Man saknar bristande respekt för människors rättigheter. Chef är likgiltig inför att ha sårat, stulit från, eller svikit någon. Antisociala störningar är svåra att behandla eftersom chef mycket sällan anser sig ha några problem.

Haga_Laser_Chef

Vidare är det utpräglat med narcissistisk personlighetsstörning. Chef har  svårt att se verkligheten och har extremt behov av att befinna sig i centrum. Chef kan exempelvis inte förstå att personal har planerat sin lediga helg och ej kan komma och jobba med en timmas varsel. Därav har chef även brist på empati – kan ej relatera till andras känslor och behov. Chef är interpersonellt exploativ – det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål. Chef förväntar sig bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter och är besatt av fantasier om obegränsad framgång och makt. Chef kan bara umgås med andra chefer eftersom chef anser sig vara ”speciell” och bara kan förstås av andra ”speciella”. Chef är även avundsjuk eller tror att andra är avundsjuk på denne och kan uppvisa arrogans, hotfullt beteeande eller attityd.

”Kluvet psyke” är den ungefärliga meningen av ordet schizofreni. Vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat tal (till exempel uppluckrade associationer) och påtagligt desorganiserat beteende är exempel på symptom. Vanställningar tycker jag chef har om det mesta, en dos hallucinationer med inbillade röster skulle inte förvåna mig, desorganiserat tal & beteende är vanligt.

Chef kan anses vara sociopat. För att citera grunden: ”De abnorma personligheter som lider av sin abnormitet eller åstadkommer skada i samhället” – klart chefer åstadkommer skada i samhället genom att konstant trakassera medborgarna..!

Borderline förekommer bland chef i olika grad. Exempelvis: svårt att kontrollera sina aggressiva impulsernärapå att slå till anställda, osäker självbild – ”nu går jag hem, så går det säkert bättre för er” med fiskande om att anställd ska säga emot och hylla chef, alkoholmissbruk – stinker sprit på jobbet, stressrelaterade paranoida tankegångar – ”all personal är emot mig, kunderna vet vilket svin jag är”. Humörsvängningar är snabba hos borderline chef, ilska, ångest, depression byts av inom några timmar. Känner sig ofta socialt utfryst och kan bli klängig – tänk bara chef som jämt ska hälsa ”godmorgon, hurärdetidag?” och alltid hänga vid anställdas bord på personalfesten..

Det finns även inslag av Aspergers syndrom hos chef. Chef kan bli vansinnig om rutiner bryts, görs i fel ordning eller på felaktigt sätt. Chef har svårt att läsa av sociala spel och sammanhang och passar inte in.

Säkerligen hittar vi även en och annan chef med dissociativ identitesstörning också, dvs man har flera personligheter i samma kropp. Vem har inte upplevt hur en chef totalt ändrar beteende och även röst under en och samma dag? Kan förväxlas med schizofreni och vice versa.

Paranoia ska vi inte heller glömma som diagnos på chef. Ovanligt misstänksam mot anställda och installerar övervakningskameror i varenda vrå.

HAHA – MEN VET NI VAD?! Alla störningar är verk av arbetarklassens kamper. Vi har drivit er dit och vi älskar att göra chefer störda i huvet – det kan ni gott ha horungar!

Jag sitter och skriver drömlistor. En lista för mat, en för produkter. För jag får lön om en vecka – för första gången på över ett år. Och lönen kommer inte att suga trots att jag bara hann jobba två veckor förra månaden. Hela 6000 kommer jag få ut! YEAH! Värsta feta dealen för mig, andra skulle rynka på näsan och klaga högljutt. Men en lön på 6000 spänn är typ bra för att vara mig och arbetsliv. Jag började som tidningsutdelare, 2500 efter skatt var väl det vanliga. Vidare till snabbmatsindustrin, amen typ 6000 var väl medium – 13000 var då min största lön (efter skatt) och jag vart överlycklig.

Jaja, tillbaka till mina listor. Det är inga grejer som någon skulle höja på ögonbrynen för, men som är lyx för mig. Till exempel var det första jag skrev upp på matlistan var ost! Oh my god! Jag har typ aldrig köpt ost i hela mitt liv. Alltid har jag sett det som en dyr lyxprodukt, något jag faktiskt inte Behövde, men som är förbannat gott. Efter att alltid levat på minimum så kan jag inte gå ur det tänkandet heller. En annan sak jag skrivit upp är juice. Men då tänker jag inte på 1 liters förpackningar. nejnej, koncentrat, för det är ju billigare. När jag märkte den tanken så gick det vidare till, ah shit – tänk om jag skulle köpa Brämhults! Ja jävlar. Hade ju inte kunnat njuta av den för ångest över att göra av med pengar på en onödig njutning. Tänk vad jag kommer hata mig själv om de 30 spännen är vad som saknas till nästa hyra, nästa räkning.. Annan mat som är uppskriven: ägg, fil, müsli, flingor, falafel, pizza (ICA pizza – köpa från pizzeria finns inte), cola och typ näringspiller. Öööh, liksom egentligen är detta vanliga varor i folks kylskåp men detta blir första gången på ett år som jag köper dem! Mmm, jag kommer bli tjock. Höhö.

Grejen är att jag räknade ihop vad allt skulle kosta på min matlista. Det landade på strax under 600:- Det är lite! Men ens tanken på att ha sånt som näringskälla har inte ens funnits.

På min produktlista har jag inte kommit långt. Det är sånt jag heller inte tänkt på under flera års tid (eller typ aldrig) så den är mycket svårare. Jag kan bara få ihop akuta grejer som jobbskor, tandtråd, glasögon (mina e fett trasiga o fel styrka, men jag använder dem ändå), linser (de är över 9 månader för gamla o ena har en spricka vilket gör det mycket smärtsamt att använda) och hårfärg. Egentligen behöver jag säkerligen massa andra saker, men jag är så van att leva utan prylarna att det är svårt att komma på vilka det är.

Just nu lever jag på lånade pengar och bokstavligen varenda krona jag får tag på är lycka. Fick uppgift på jobbet att städa under hyllorna i butiken. Folk hade tappat pengar under! Yes! Två spänn blev mina fynd och jag irriterade mig starkt på en tia som låg för långt in för att kunna nås. Bästa dagen var när nån hederlig medborgare lämnade in 50lapp i kassan eftersom ”någon tappat den här på golvet”. De 50 kronorna will keep me going denna sista vecka innan lön.

tia

Förra helgen genom fördes inte bara en, inte två – utan TRE ockupationer runt om i Sverige. En i Liljeholmen Stockholm. En i Farsta Stockholm. Och en i Visby.

Användningen av ockupation som politisk metod har återkommit på banan det senaste året. Jag minns dock redan 2005 då det ockuperades i Visby. Ockupationen föregicks av en proteststorm mot kommunfullmäktiges beslut att bygga en kongresshall för 50 miljoner. Resten av pengarna skulle komma från EU-bidrag. Detta var priset för enbart själva bygget, inte drift, underhåll osv. som kommunen fantiserat var en investering. Kongresshallen förespåddes gå back då det redan fanns flertalet kongresshallar runt om i landet. Politikernas att denna var ”historiskt & naturskönt” placerad bet inte på någon. Den kallades ”skrytbygge” i folkmun och en undersökning, gjord av Högskolan på Gotland, visade att 68,8% av gotlänningarna var emot bygget.

Politikerna sket i insändare, missnöje och kuppning av talarstolen (på ett kommunfullmäktemöte) och lade inte ens energi på att motargumentera. Bara körde över gotlänningarna med en arrogans á la ”vi vet bättre än er!” Som grädden på skiten skulle sommarfritidsgården, även benämnd som ”ICA-lagret”, rivas för den låg just på den plats kongresshallen skulle byggas! Samtidigt fick vi även se skatehallen, replokalen och graffitihuset (tre separata hus) rivas, varav de två första för att bygga flashiga bostadsrätter och den sistnämnda då politikerna inte ville rusta upp lokalen. Tiden innan/efter ockupationen drogs det även drastiskt ner på personal inom Visby lasarett och det beklagades högljutt över de stora barngrupperna i förskolan då det även drogs ner på förskolelärare.

Fuck it. Vi fick nog.

Dagen för det symboliska ”första spadtaget” – kommunpampar, byggherrar, media och en tårta på plats – kastas det ut banderoller från huset och nedanför vecklas det ut en 20 meter stor banderoll med texten ”50 miljoner åt HELVETE!”. Aktionen var ett enda stort IN YOUR FACE! – spadtaget ställdes in, pamparna var urilskna, media exalterade.

GT13_300_3170622

Stödet lät inte vänta på sig. Tidningarnas insändarsidor växte från en sida till två, tre, fyra då det kom så mycket stöduttalanden att redaktionerna var tvungna att lägga till extra sidor. Utanför det ockuperade huset tutade bilar glatt, människor kom förbi, berömde och snackade skit om politikerna. Politikerna själva, moderat till sosse, kallade oss ockupanter för ”ett misslyckande i demokratisk fostran” och att vara ”respektlösa mot demokratin”. Vi stod mest och gapade åt deras uttalanden för att sedan skratta då politikerna faktiskt pratade om sig själva. Helg/nöjessidorna i lokaltidningen dissade även politikerna:
Inne:
1. Gamla byggnader
2. Uppror
3. Banderoller
4. Slagord
5. Nej-sägare
Ute:
1. Kongresser
2. Hallar för kongresser
3. Kongress-deltagare
4- Kongress-personal
5. Jan Lundgren
[ansvarig politiker och hetsare mot ockupationen]

Till skillnad från dagens ockupationer så vändes inte siktet till att göra det till en polisiär fråga istället för en politisk. Så klart pratades det om att det faktiskt var olaga intrång och ett brott, men det ansågs vara civil olydnad vilket var respekterat och hyllat. Trots att det var nationella insatsstyrkan (lol!) som plockade ut ockupanterna efter två dagar var det aldrig lagbrottet som var i fokus.

Vi hatar fortfarande kongresshallen. Nu står den klar i sin betong och stora glasfönster, bredvid Almedalen (där gotlänningar dricker öl, har picknick och lokala orkestern spelar på scen – förutom under den förhatliga Almedalsveckan då politikertoppar, lobbyister och företag ockuperar vår älskade park) och jag fattar fortfarande inte när vi vanliga gotlänningar ska använda den fucking kongresshallen?

PICT0032